Igår hade vi en riktigt härlig familjedag nere i Varberg. Thelma skulle springa paprica-loppet 400m och så var vi ett härligt gäng som skulle springa Varbergsloppet 10km. Jag, Erlendur, Jesper, Rebecca och Karin. (Vi hade dessutom ett lag ihop men som av någon anledning slarvades bort så det finns det inget resultat för...)
Först ut kl 12 var Thelma och hon har övat flitigt här hemma mellan toadörren-fönstret och tillbaka vilket tar ca 7 sekunder. Hon, Julius och Cajsa-Stina var så söta när dom sprang hand i hand genom loppet och mäkta stolta när dom kom i mål och fick medalj och goodiebags.
Jag hade inte förberett mig nämnvärt inför tävlingen veckan innan eftersom vi bestämde oss att starta bara några dagar innan men hade iaf lyckats få in ett par dagars extra vila. Hade inget direkt mål med tävlingen och hade inte heller inte satt nån minsta press på mig själv. Ville ha ett behagligt lopp, gärna under 40 minuter men inget måste.
Visste att banan skulle vara ganska kuperad, mycket uppför första halvan. Sen var ju vädret väldigt fint, alldeles för fint för löpning, över 20 grader och gassade sol.... Min tanke var att ta det "lugnt" första halvan omkring 4min/km (inte mkt under) och sen ligga på mer andra halvan om det kändes bra.
Strartade i grupp 1 som startade på skott, alltså räknades bruttotid så jag ställde mig långt fram för att inte förlora massa tid. När starten gick sprang jag helt för mig själv, försökte inte hänga på "eliten", kändes lätt och bra, det var massa folk och det kändes härligt, 3:46 pip klockan, helt perfekt.
Resterande 4km gick svagt uppför hela tiden och det var varmt men mycket publik och pigga ben gjorde det hela behagligt, precis under 4min/km. Låg precis bakom en tjej som höll ganska perfekt tempo.
5e och 6e km flöt också på fint. Dock trodde jag att banan skulle vara mkt mer sluttande och lättsprungen andra halvan än vad den var. Det vara ganska mycket upp och ner och kringelikrok.
Vid 7e-8e km kom tröttheten som vanligt men just omkring där var det mycket publik som fick en att springa på helt ok iallafall. Efter 8km och bara 2km kvar till mål kom strandpromenaden och man såg mål! Räknade på klockan och håller jag mig under 4min/km sista två får jag en tid under 40min, hörde även att jag låg som nr 6 i damklassen! Och tjejen som jag sprungit "ihop" med tidigare hade jag sprungit ifrån så min nuvarande 6e plats tänkte jag minsann springa för nu.
Jag var rejält trött 9e km men fokuserade blicken framåt och bara malde på, tryckte på uppför så gått det gick och lät det rulla på nerför.
När jag är inne på sista kilometern så ser jag en tjej några hundra meter framför mig, OM jag lägger in en växel till så kanske jag kan komma om henne! Då blir jag ju 5a! Topp 5! Jag gör ett ordentligt ryck, tar mina sista krafter och lägger in en spurt. Med bara omkring 100m från mål kommer jag om henne, lägger in en växel till och springer i mål! 5e platsen blev min!! Med 3 sekunders marginal!
Tiden blev 39:11, en tid som jag är riktigt riktigt nöjd med. 5:e placering av 770 damer! Gjorde ett av mina bästa lopp känner jag. Även om jag springit snabbare ett par gånger tidigare har banorna de gångerna varit betydligt enklare. Disponerade väl hela tiden, jämna km-tider, skön känsla, något snabbare andra halva än första halva (precis som jag vill ha det). Hade kraft kvar ändå in i slutet, min sista km blev min snabbaste.
Km-tiderna blev:
1) 3:46 2) 3:53 3) 3:58 4) 4:00 5)3:57 6) 3:49 7)3:56 8) 4:06 9) 3:55 10)3:43
Snitt: 3:55min/km
Efter loppet kändes jag mig hur fräsch som helst, inga känningar någonstans, inte ens ont i mina tår som redan innan loppet hade två lösa blånaglar, inget illamående. Hade slopat allt vad godis, dextrosol och energidryck under detta lopp (pga tidigare illamående och ont i magen). Innan loppet hade jag bara druckit min dos rödbetsjuice, druckit lite intend och celsius (inte 2 burkar som jag brukar). Less is more!
Även mina lagkamrater gjorde kanonfina prestationer. Erlendur var nästa snabbast av oss med tiden 47:17, ett personbästa på över 2 minuter! Jeppe var hack i häl på 47:27. Rebecka och Karin var inte långt ifrån varandra. Rebecka gjorde även hon personbästa med 2 min med tiden 54:22 och Karin sprang in på knappa minuten för 53:31.
Varbergsloppet var ett riktigt kul lopp som jag garanterat kommer att springa igen. En otroligt fin bana, bra arrangerat, med mycket publik och härlig stämning!
