Lidingöloppet 2016

Trots ordentligt med vila och uppladdning veckan innan så gick inte Lidingöloppet alls som jag hade hoppats. Kroppen kändes inte det minsta sugen på att springa. Jag kände mig pigg och energisk och var taggad innan och i starten men märkte snabbt att benen var inte det minsta alerta, fick mjölksyra riktigt tidigt i loppet och backarna va blytunga redan från start

Jag kom till starten lite väl sent och eftersom de i år stängde startfållan 10minuter inann start så blev min uppvärmning inte mer än lite jogg fram och tillbaka i startfållan. Tror dock inte det spelade så stor roll. Lidingöloppet är långt och går ju inte i nån maxfart så bara man är lite varm i kroppen så tänker jag att det räcker

Mitt mål som verkligen var helt rimligt och inte något otänktbart var att göra en tid på omkring 2:16-2:17. Planen var att ligga strax under 44-46-48min på de tre milen vilket skulle ge en tid på under 2:18.

Startade i startled 1C, alltså samtidigt som eliten fast en bit längre bak. Som jag vet sedan tidigare så gäller det att verkligen springa på riktigt ordentligt io starten för att hamna i en bra klunga och inte fastna långt bak. Jag stod längst fram i mitt startled och fick bra fart och hamnade i bra klunga. Så långt var allt ok.

Men redan innan första milen var avklarad kände jag att det här kommer inte att gå idag, visserligen gjorde jag första milen enligt plan men den kändes alldeles för tung för att det skulle håla hela vägen. Första milen ska vara lätt, inte det minsta ansträngande men den var jättejobbig… Där och då bestämde jag mig för att jag springer inte klart loppet idag, kroppen kändes inte alls ok. Den kändes helt slut. Eftersom Erlendur var med och jag visste att han stod och väntade vid 20km så tänkte jag att jag springer dit i behagligt tempo och sen går jag av. Kollade inte klockan en gång under kommande mil och tuffade bara på.

Men när jag väl närmade mig Grönsta så såg jag på klockan att även om jag saktat ner ordentligt och tappat ca 3 minuter gentemot planen så skulle jag ha över en timma på mig på första milen och ändå klara silvermedalj (2:38). Jag var rejält sliten och tveksam till om jag skulle greja en mil till men å andra sidan ville jag ändå komma hem med medalj och utfört lopp. Kunde ju inte vara värre än att jag gick runt och fick en bronsmedalj (någon sådan har jag ju inte sedan tidigare så det hade nästan varit lite skoj). Så jag bestämde mig för att fortsätta.

Vid Grönsta stod Erlendur med energidryck och gel. Drog i mig bägge men tror inte det gjorde mer verkan än att jag mådde väldigt illa efter loppet sen (som jag alltid gör av gels).

Fortsatte ut på sista milen med mål att bara ta mig runt. Att springa i backarna var det inte tal om, där skulle jag gå. Det var nästan så jag såg fram mot backarna för då ”skulle jag få gå”. Så det blev en hel del gång under sista milen. Inte bara i backarna ens.. Promenerade även lite däremellan när det kändes för tungt…

Förvånande nog såg jag när det bara var några kilometer kvar att jag hade jättegott om tid att klara mig under 2:30 och tom 2:25. Gjorde dock ingen större ansträngning för att spetsa tiden. Att komma in på 2:25, 2:23 eller 2:22 hade inte någon som helst betydelse i det läget eftersom jag var långt ifrån att klara mitt mål eller ens slå personbästa (under 2:20) så jag lite tiden rinna iväg och bara fortsatte tuffa på även om jag här i loppet hade kunnat trycka på mer än vad jag gjorde

Sista biten in mot mål vässade jag ändå tempot något. För känslans skull. Att springa sista flacka vägen in mot mål allt vad man orkar och komma i mål utan att knappt kunna andas är underbart, älskar känslan.

Väl i mål var jag glad och nöjd, riktigt nöjd för att jag trots allt tog mig runt loppet. Tiden 2:24:48 och placeringen 68 av närmare 5000 är ju långt ifrån något att skämmas över.

Dock kändes det lite tyngre dagen efter med tanke på all träning och uppladdning jag gjort inför loppet. En helt vanlig dag hade sub 2:20 inte varit något som helst problem iår. Jag var/är tränad för det. Men men bara att bita ihop och gå vidare och tänka att tiden som blev är ju väldans bra en riktigt kass dag!

Km-tiderna för loppet var enligt nedan. Fin start, dålig mittendel och urkass sista bit:)

1.       3:58

2.     4:24

3.       4:34

4.       4:13

5.       4:31

6.       4:16

7.       4:51

8.       4:07

9.       4:21

10.   4:25     43:47                  4:23/km

11.   4:43

12.   4:49

13.   4:37

14.   4:40

15.   4:46

16.   4:43

17.   4:51

18.   4:51

19.   5:17

20.   5:20     48:40                  4:52/km

21.   5:38

22.   5:20

23.   5:05

24.   4:57

25.   5:50

26.   5:28

27.   4:58

28.   4:51

29.   5:59

30.   4:12     52:21                  5:14/km

2:24:48

4:50/km

Och bortsett från Lidingöloppet så var helgen helt fantastiskt härlig. Erlendur var med som support för första gången och det gjorde hela helgen super. Vi bodde på hotell och hade så himla roliga och mysiga middagar på kanonrestauranger, detta även i sällskap med bäste Jetset-Jeppe