Visar inlägg med etikett Terräng. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Terräng. Visa alla inlägg

måndag 29 oktober 2018

Terräng DM 4000m


Helgen efter Kretsloppet så var jag i Skövde och sprang terräng-DM. Ett 4km långt lopp, 2x2km runt en liten sjö.

Jag var inte superpepp innan loppet, vädret va kallt och blåsigt och jag kände att ett tufft backpass från veckan satt kvar i benen...

Värmde upp ett varv runt banan innan start och det var en ganska kuperad bana med ett par rejäla backar..

Konkurrensen hade jag ingen större koll på mer än att jag visste tjejen som vann över mig på arena DM starta i samma klass, så vinst var det inte tal om..

Starten gick och jag hängde på täten och låg sam 2:a tjej. Men ganska snart blev jag omsprungen av två tjejer och låg helt plötsligt på 4:e plats.. Tyckte ändå att jag höll ett hyfsat tempo. Kände inte att jag hade i kroppen att haka på utan jag lät dem springa förbi.

Efter 1:a varvet (2km) låg jag kvar på 4:e plats och kände mig faktiskt lite bitter över att troligen åka hem utan någon DM-medalj. Men när jag sprungit ca 500m in på andra varvet så såg jag en av tjejerna igen, inte alltför långt bort.. Hon såg ganska trött ut i steget och när jag tänkte efter så var jag ju faktiskt inte det själv eftersom jag tuggat på i ett ganska behagligt tempo.. Ökade då farten och sprang om henne, kände direkt att det här kommer jag inte släppa nu. Bronset är i hamn!

När knappa kilometern var kvar av loppet ser jag nästa tjej och då kom tävlingshornen fram! Om jag nu gör en rejäl ökning och så finns det chans på silvermedaljen.. Mer svårtmotiverad än så är jag inte utan satte ordentligt fart på benen och sprang om ganska snart för den tjejen hade tappat ordentligt i fart.

Med 500m kvar till mål låg jag nu på en andra plats som jag sedan höll och fick därmed min silvermedalj!

Km-tiderna i detta lopp var enligt nedan:
1. 4:01
2. 4:09
3. 4:07
4. 4:00


lördag 1 oktober 2016

Lidingöloppet 2016

Trots ordentligt med vila och uppladdning veckan innan så gick inte Lidingöloppet alls som jag hade hoppats. Kroppen kändes inte det minsta sugen på att springa. Jag kände mig pigg och energisk och var taggad innan och i starten men märkte snabbt att benen var inte det minsta alerta, fick mjölksyra riktigt tidigt i loppet och backarna va blytunga redan från start

Jag kom till starten lite väl sent och eftersom de i år stängde startfållan 10minuter inann start så blev min uppvärmning inte mer än lite jogg fram och tillbaka i startfållan. Tror dock inte det spelade så stor roll. Lidingöloppet är långt och går ju inte i nån maxfart så bara man är lite varm i kroppen så tänker jag att det räcker

Mitt mål som verkligen var helt rimligt och inte något otänktbart var att göra en tid på omkring 2:16-2:17. Planen var att ligga strax under 44-46-48min på de tre milen vilket skulle ge en tid på under 2:18.

Startade i startled 1C, alltså samtidigt som eliten fast en bit längre bak. Som jag vet sedan tidigare så gäller det att verkligen springa på riktigt ordentligt io starten för att hamna i en bra klunga och inte fastna långt bak. Jag stod längst fram i mitt startled och fick bra fart och hamnade i bra klunga. Så långt var allt ok.

Men redan innan första milen var avklarad kände jag att det här kommer inte att gå idag, visserligen gjorde jag första milen enligt plan men den kändes alldeles för tung för att det skulle håla hela vägen. Första milen ska vara lätt, inte det minsta ansträngande men den var jättejobbig… Där och då bestämde jag mig för att jag springer inte klart loppet idag, kroppen kändes inte alls ok. Den kändes helt slut. Eftersom Erlendur var med och jag visste att han stod och väntade vid 20km så tänkte jag att jag springer dit i behagligt tempo och sen går jag av. Kollade inte klockan en gång under kommande mil och tuffade bara på.

Men när jag väl närmade mig Grönsta så såg jag på klockan att även om jag saktat ner ordentligt och tappat ca 3 minuter gentemot planen så skulle jag ha över en timma på mig på första milen och ändå klara silvermedalj (2:38). Jag var rejält sliten och tveksam till om jag skulle greja en mil till men å andra sidan ville jag ändå komma hem med medalj och utfört lopp. Kunde ju inte vara värre än att jag gick runt och fick en bronsmedalj (någon sådan har jag ju inte sedan tidigare så det hade nästan varit lite skoj). Så jag bestämde mig för att fortsätta.

Vid Grönsta stod Erlendur med energidryck och gel. Drog i mig bägge men tror inte det gjorde mer verkan än att jag mådde väldigt illa efter loppet sen (som jag alltid gör av gels).

Fortsatte ut på sista milen med mål att bara ta mig runt. Att springa i backarna var det inte tal om, där skulle jag gå. Det var nästan så jag såg fram mot backarna för då ”skulle jag få gå”. Så det blev en hel del gång under sista milen. Inte bara i backarna ens.. Promenerade även lite däremellan när det kändes för tungt…

Förvånande nog såg jag när det bara var några kilometer kvar att jag hade jättegott om tid att klara mig under 2:30 och tom 2:25. Gjorde dock ingen större ansträngning för att spetsa tiden. Att komma in på 2:25, 2:23 eller 2:22 hade inte någon som helst betydelse i det läget eftersom jag var långt ifrån att klara mitt mål eller ens slå personbästa (under 2:20) så jag lite tiden rinna iväg och bara fortsatte tuffa på även om jag här i loppet hade kunnat trycka på mer än vad jag gjorde

Sista biten in mot mål vässade jag ändå tempot något. För känslans skull. Att springa sista flacka vägen in mot mål allt vad man orkar och komma i mål utan att knappt kunna andas är underbart, älskar känslan.

Väl i mål var jag glad och nöjd, riktigt nöjd för att jag trots allt tog mig runt loppet. Tiden 2:24:48 och placeringen 68 av närmare 5000 är ju långt ifrån något att skämmas över.

Dock kändes det lite tyngre dagen efter med tanke på all träning och uppladdning jag gjort inför loppet. En helt vanlig dag hade sub 2:20 inte varit något som helst problem iår. Jag var/är tränad för det. Men men bara att bita ihop och gå vidare och tänka att tiden som blev är ju väldans bra en riktigt kass dag!

Km-tiderna för loppet var enligt nedan. Fin start, dålig mittendel och urkass sista bit:)

1.       3:58

2.     4:24

3.       4:34

4.       4:13

5.       4:31

6.       4:16

7.       4:51

8.       4:07

9.       4:21

10.   4:25     43:47                  4:23/km

11.   4:43

12.   4:49

13.   4:37

14.   4:40

15.   4:46

16.   4:43

17.   4:51

18.   4:51

19.   5:17

20.   5:20     48:40                  4:52/km

21.   5:38

22.   5:20

23.   5:05

24.   4:57

25.   5:50

26.   5:28

27.   4:58

28.   4:51

29.   5:59

30.   4:12     52:21                  5:14/km

2:24:48
4:50/km

Och bortsett från Lidingöloppet så var helgen helt fantastiskt härlig. Erlendur var med som support för första gången och det gjorde hela helgen super. Vi bodde på hotell och hade så himla roliga och mysiga middagar på kanonrestauranger, detta även i sällskap med bäste Jetset-Jeppe

onsdag 31 augusti 2016

Race report: Mullsjö X-trail

Här kommer en liten rapport om senaste loppet. Mullsjö X-trail. Ett lopp som gick i perfekt löparväder!

Detta lopp har jag sprungit en gång tidigare, 2014. Då fick jag en smärre chock över hur kuperad och tekniskt svår banan var. När jag kom i mål den gången på tiden 1:53 var jag galet nöjd. Denna gången visste jag ju vad som väntade… Och även om banan är väldigt krävande så såg jag fram mot loppet för att det är ett fantstiskt fint lopp och man behöver inte lägga så mycket fokus på tiden om man jämför med att springa en ”vanlig” halvmara (då är man ju aldrig nöjd om man inte är snabbare än sitt PB…)

Jag hade ändå ett mål att springa under 1h 45min, alltså hålla ett snitttempo under 5min/km. Det innebär att man behöver springa på ganska bra tempo när tillfälle ges eftersom flera partier går i riktigt lågt tempo.

I starten la jag mig i en främre klunga direkt, låg nog som 3:e dam. Och trots att jag fick stanna två gånger under första kilometerna, först för att flytta på chipet som satt på benet och sen för att ta av det helt, gick de 3 första kilometerna under 4min/km, denna del av loppet går på fin flack grusväg. Chipet var liksom som en större dosa som gjorde skitont runt benet, Jag sprang resten av loppet med chipet i handen, det gick ju det också…
Efter denna lätta start så börjar loppet… Det är backar upp, backar ner, broar, splintar, rötter, skog, stigar så gott som hela tiden. Och det är brant. Jag fick gå ett flertal gånger, och de gjorde alla, på en rad, uppför de värsta branterna.

Jag tog ledningen bland damerna efter bara ett par kilometer och höll ledningen länge men omkring kilometer 17 kom en tjej i kapp bakom och låg hack i häl ett par kilometer innan hon sprang om. Jag önskar och borde kanske tagit upp kampen om förstaplatsen men jag va verkligen helt slut, fick liksom bara fokusera på att fortsätta springa. Jag kände att jag blir hellre tvåa än att behöva ta i mer än vad jag redan gjorde… Dom sista kilometerna va verkligen vidriga, jag var trött och öm i varenda led och kroppsdel.

Kom i mål på tiden 1:40:42, bara dryga halvminuten efter vinnaren. Och fantastiskt nöjd över loppet! Jag hade disponerat mina krafter väl, hade lyckats hålla tempo från start till mål men inte sparat på krutet. Hade heller inte stukat eller vrickat några fötter, vilket jag var orolig innan loppet att jag skulle göra…
Kan verkligen rekommendera detta lopp till alla som gillar utminingar och vacker terräng. Det är dessutom ett otroligt välarrangerat lopp med härlig stämning och fina priser. Alla som gick i mål fick en godisstrut och jag vann utöver det en hel skål med godis samt 500:- Det enda som saknades var medalj.. Det gillar man ju att få med hem:)
 
Kilometertider: 
1.       3:57
2.       3:56
3.       3:57
4.       4:24
5.       4:51
6.       5:07
7.       5:10
8.       4:46
9.       4:59
10.   4:33
11.   4:42
12.   5:08
13.   4:51
14.   4:44
15.   4:51
16.   5:10
17.   5:19
18.   5:01
19.   5:03
20.   4:46
21.   4:52
 
 

måndag 29 augusti 2016

Mullsjö X-Trail

Fick ta plats på pallen i helgen igen! Efter ett riktigt bra lopp på tiden 1:40 kammade jag hem andraplatsen i Mullsjö X-trail.

Racereport kommer så småningom!